Martin - 1.4 / Högljudda grannar

 
 
Första natten, och tydligen så var det någon i huset som inte lyssnade på de regler som fanns uppe angående ljudnivåerna i huset efter en viss tid... Samuel vaknade med ett ryck över det höga väsnandet som skedde, och han kände hur humöret sänktes rakt ner till botten. Han vände och vred på sig i sängen, lade kudden mot huvudet men ingenting tycktes kunna dränka det han hörde. Samuel frustade till, och ställde sig upp. Fine, om han inte fick sova så fick han väl göra annat tills vidare.
 
 
 
Det var svårt att fördriva tiden nu under nattens småtimmar. Han ville inte göra något för aktivt, med risk för att inte kunna somna sen. Istället tog han en kall brödbit och tuggade på den. Lite mat på natten hade aldrig skadat och han var ändå lite hungrig, så varför inte ta en första frukost och sedan köra på en andra om ett par timmar?
   Där han satt och åt och tuggade, och med de högljudda ljuden som nästan fick hela honom att skaka undrade han om det inte skulle vara bra att gå över och säga till dem. Han knackade med fingrarna mot bordet. Han tvekade.
 
 
 
Till slut bestämde han sig för att försöka knacka på och be dem vara tysta. Han var nog inte heller den enda som bodde här som kunde höra dem och blev störda av vad det än nu var dem gjorde... Så att be dem sluta skulle inte bara gynna honom, utan andra med.
   Samuel knackade försiktigt på, och väntade sedan. Och väntade. Och väntade. Men ingen verkade ha hört honom. Samuel lade armarna i kors. Han kände hur spänd han blev. Kanske om han bankade högre så? Fast om de väl öppnade hur skulle dem då reagera på att han stod där och sa åt dem att vara tysta? De kanske ändå skulle sluta snart? Eller så kanske det var han som sett fel på lappen?
   Samuel väntade en stund till.
 
 
 
Men efter att ingen kom och öppnade så kände Samuel att han nog ändå kunde vänta ut tills dem lugnat ner sig. Lagomt trött gick han in till sig igen och bestämde sig för att slå på en gammal film på boxen tills det blivit bättre. Nästan tre timmar senare slutade ljudet, och Samuel fick sig åtminstone några få timmars sömn innan morgondagen grydde.